En (lite) mjukare viking: Mats Långbacka
Wave 1/2003Muskulös actionhjälte. Sexig tevedoktor.
Men också blyg 40-åring som planerar spelshow för pappor.
Vi träffade Mats Långbacka på hemmaplan i Tölö i Helsingfors.
En typisk finlandssvensk: En man med vitblont hår och en indiskret atletisk kroppsbyggnad.
Så beskriver Jan Guillou sin romankaraktär Åke Stålhandske. Och det är samme man som nu rusar in i caféet, som hälsar på bekanta till höger och vänster, som beställer in en kopp kaffe och andfådd slänger sig ner på stolen.
Är du stressad? undrar jag försynt.
- Näää … inte egentligen.
Självklart inte. Det har ju varit en alldeles vanlig dag. De tre vilda sönerna. Svetten på gymmet. Förhandlingarna om filmkontrakt. Planering för nya projekt. Manusskrivande.
Business as usual.
Mats Långbacka heter han. Och Långfilm heter hans produktionsbolag. Men i Sverige är han främst känd som "Jörgen" i sjukhusserien S:t Mikael, som Åke Stålhandske - Hamiltons högra hand - i Guillous Hamiltonfilmer, som "Pål" i TV4-såpan Nya tider och slutligen som den fåordige livvakten Olof Hammar i Rederiet.
Kort sagt: Allt från stel och blyg charmör till muskulös agent. Ja, och då ska vi inte glömma att Aftonbladets utsåg honom till "Sveriges sexigaste tv-doktor" här om året (under rubriken Åh, åh, doktorn får pulsen att slå).
Svett och skrik
En dödfödd idé! svarade olyckskorparna. Redan från tidigare fanns det många svenskspråkiga teatrar i Helsingfors och det var få som trodde på Viirus möjligheter.
Sexton år senare har gnällspikarna tystnat för gott. Ingen hade räknat med Långbacka & C:o målmedvetenhet och ambitioner. I dag är Viirus ett begrepp i Helsingfors, en konstnärligt framgångsrik teater som provocerar och underhåller.
Men inte ens den egna skapelsen Viirus kunde binda Mats för evigt. Nu har han bestämt sig för att inte ställa sig på en teaterscen förrän han fått tillbaka hungern igen. De senaste åren har han istället haft framträdande actionroller i många finska storfilmer, allt från guldgrävarfilmer till krigsfilmer. Men hos sina första fans, Viiruspubliken, kommer han antagligen ändå för all framtid att vara känd som machokillen som inte kan låta bli att dra av sig skjortan och blotta kroppen på scen. Hur kommer det sig att den bilden fortfarande hänger kvar?
- Folk är bara avundsjuka, kontrar Långbacka lätt generat.
Innerst inne är han antagligen ganska nöjd med sin image på hemmaplan. Den som verkligen vill träffa Långbacka ska nämligen besöka konditionssalen "Töölö Gym" på Norra Hesperiagatan. Här flåsar han i praktiken varje vardag mellan nio och tio på morgonen.
Och som om det inte skulle räcka är han en regelbunden joggare. Och där ger stadsdelen Tölö bra möjligheter. Långbackas favoritrutt går längs havsstranden, förbi Teater Viirus …, och därifrån är vägen inte lång till den lugna och gröna museiön Fölisön (Seurasaari) - där trendiga joggare mixas med urgamla karelska stockhus från en svunnen tid.
Han vet vem han är
Långbacka fyller 40 år i år och är den första att erkänna att prioriteringarna förändrats med tiden. Som ung, arg, svettig och avklädd teaterchef i slutet av 1980-talet ville han provocera och ruska om Helsingfors. I dag talar han entusiastiskt om en ny spelshow som han försöker sälja till finländska TV2.
- Det är en lekfylld tävlingsshow där pappor ska tävla mot varandra. Alla har vi ju spänt fast bilstolar, monterat ihop barnvagnar och kokat välling. Jag vill visa att faderskapet är något stort och hjältemodigt, säger han med glimten i ögat.
Inspirationen kommer naturligtvis hemifrån, medger Mats. Han driver sitt bolag ensam och det gäller att ständigt hitta på och utveckla nya idéer - och försöka sälja dem vidare.
- Jag kastar ut krokar till höger och vänster. Det är ibland frustrerande eftersom man hela tiden går och väntar på andra människors beslut. Allting kan vända på en dag. Men å andra sidan har jag kontroll över mitt eget liv, jag har ansvar endast inför mig själv, säger han, och det är uppenbart att det är viktigt.
Inom branschen är han känd som en man med en väldigt stark självbild, han är intensiv och energisk - han ger sig nästan aldrig. Han vill bestämma. I privatlivet ser man ändå inte röken av hans sakliga, fåordiga, ibland lite kantiga, och actionbetonade skådespelarjag. Privat är han en social man som uppskattar humor och ett gott skämt - och det påstås att han inte är lika självsäker bland vänner som på scenen.
En upptagen man …
Mats har nyligen skrivit manus till en thrillerserie som ska visas i finländsk teve i höst, han har option på att göra film av Helsingforsförfattaren Kjell Westös senaste bok Lang, han planerar en 14-delad teveserie baserad på barnförfattarinnan Marita Lindqvists Malena-böcker … och mycket mer. Han säger att han har femton olika projekt på gång just nu, långtifrån alla kommer att förverkligas, men det är ändå femton olika bollar i luften. Hur är det möjligt? Män anses ju bara kunna koncentrera sig på en sak i taget.
- Det är nog någon kvinna som sagt så där, svarar Långbacka rappt.
Långbacka har bott kortare perioder i Stockholm i samband med teve- och filmproduktioner, men Helsingfors är och förblir hans hemstad. Han är till och med mera lokalpatriot än så. Under de senaste aderton åren har han alltid bott i närheten av Tölö torg, och det är uppenbarligen här man alltid kommer att finna honom.
- Här finns restauranger, caféer, Tölö lever helt enkelt. Numera sitter jag inte längre så mycket på krogen men det är viktigt för mig att veta att andra människor gör det. Jag vill titta ut genom fönstret och se att folk rör på sig, förklarar han.
Okunniga svenskar
Eftersom hans modersmål är (finlands)svenska har Mats kunnat jobba inom tre olika kulturer: Den finlandssvenska, den finska och den svenska, och han börjar ha en klar bild av kulturskillnaderna. I Sverige är regissören inte ensam diktator utan han eller hon försöker förankra alla beslut hos dem som berörs, medan man i Finland tyr sig till en stark ledare (regissören) som bestämmer allt. Själv hävdar Mats att han föredrar den svenska modellen, eftersom man då jobbar som ett team.
- Se bara på hur bra Sverige är i lagsporter! Det beror på precis samma sak, säger han.
Men han irriteras samtidigt över den stora okunskapen svenskar har om Finland. Han säger att han i den finländska grundskolan nog tvingades lära sig namnen på svenska älvar och sjöar, men att rikssvenskarna - som svenskar från Sverige kallas i Finland - inte har en aning om vad som finns öster om dem. Och han kommer aldrig att glömma hur en svensk kollega under en Hamiltoninspelning undrade om Finland också, sådär som Sverige, har en skärgård.
- Att man täcks vara så okunnig! Den svenska skärgården består ju bara av några små ynkliga holmar i jämförelse med den finländska.
Var lugn! Han menar visserligen vad han säger. Men han småler samtidigt.
Vad är Tölö?
Tölö är en populär stadsdel precis norr om centrum. Här bor den välmående medelklassen, men stadsdelen har ändå bevarat en viss folklighet och är inte en insomnad by. Här finns många välkända sevärdheter, såsom Tempelkyrkan och Sibeliusmonumentet.
När det i början av 1900-talet blev klart att Helsingfors skulle expandera norrut förändrades Tölö fullständigt. Den tidigare arbetarförstaden med sina trävillor, arbetarbostäder, tuberkulossjukhuset, fattiggårdar, småjordbruk och -industri försvann och nya bostadshus i sten sköt upp i rasande takt.
Tölö delas in i Främre (som byggdes först) och Bortre Tölö, gränsen går vid Hesperiaparken, där man också kan se en stiländring i arkitekturen. Från 1920-talets klassicism (nordisk klassicism) går man så småningom över till 1930-talets funkis.
Flera spårvagnar och bussar går igenom Tölö. Till exempel spårvagn 3T och 3B, eller buss 18 från centrum. Men Tölö ligger centralt och upptäcks ändå bäst till fots.
Kolla också in: Spårvägsmuseet, Tölögatan (Töölönkatu) 51 A. Det här hittar du inte hemma! Helsingfors historia med spårvagnarnas hjälp. Nås med spårvagn nr 3B och 3T, 4, 7A och 7B samt 10. Öppet ons-sön kl. 11-17.
Strategiska platser för Långbacka:
Råholmen (Rajasaari)
Denna udda plats i västra Tölö har en speciell plats i Långbackas hjärta. Här har mycket svett och tårar pressats fram. Det var nämligen här som Teater Viirus grundades i slutet av 1980-talet och här finns den än, inhyst i ett före detta vattenreningsverk som byggdes i mitten av 1930-talet. I dag är Råholmen en bortglömd, nästan absurd, grön oas som definitivt är värd ett besök. En längre havspromenad en solig dag från Lappviken runt Sandudds kyrkogård och badstrand, norrut längs Edesviken, en avstickare till Råholmen, och sedan vidare till Fölisön gör vem som helst förälskad i Helsingfors.
Kolla också in den ståtliga Pauligvillan som finns på höger sida ungefär halvvägs på ovanstående promenad (före Råholmen). Det är frågan om den enda trävillan som fortfarande står kvar i området och som vittnar om livet i Tölö på 1800-talet. I dag har staden ungdomsverksamhet här.
Restaurangtrojkan Elite-KuuKuu-Manala
Vill du uppleva kroglivet i Tölö lönar det sig att följa i Långbackas fotspår och göra Tölö-trippeln: Elite-KuuKuu-Manala. Restaurang Elite är en krog i klassiskt finländskt snitt för kulturfolket. Utmärkt mat men absolut inte ett lyxställe, och med en stämning som du inte finner i Stockholm. Här börjar kvällen. På KuuKuu fortsätter du bygga upp festhumöret för att sedan helt släppa loss på den bohemiska nattklubben Manala. Korvkiosken på andra sidan gatan, en legend i Helsingfors, håller öppet sent
I samma kvarter finns jazzkrogen Storyville om du känner dig för gammal för Manala.
- Restaurang Elite, Södra Hesperiagatan (Eteläinen Hesperiankatu) 22 (hörnet av Runebergsgatan - Runeberginkatu), öppet vardagar 11-01, lö 14-02, sö 13-23.
- Restaurang KuuKuu, Museigatan (Museokatu) 17, öppet varje dag 12-03.
- Restaurang och nattklubben Manala, Dagmarsgatan (Dagmarinkatu) 2. Öppet vardagar 11-04, veckoslut 14-04.
Gator och stadsdelar anges alltid både på finska och svenska på skyltar och kartor i Helsingfors, eftersom staden är officiellt tvåspråkig. Namnen i kursiv ovan är de finska motsvarigheterna till de svenska.